Leasing & kreditköp
Här behandlas rättsläget vid långtidsuthyrning av lösöre, såsom bilar, med inriktning på den särskilda problematik som följer av att det inte bara är fråga om en nyttjanderätt utan även en finansieringsform, d v s ett alternativ till kreditköp. Det saknas särskild lagstiftning om leasingavtal. Utifrån de regleringar som finns i konsumentkreditlagen och 1978 års lag om näringsidkarens avbetalningsköp behandlas här hur man egentligen skiljer olika avtalstyper åt, i detta fall hur man bestämmer vad som är hyra (upplåtelse av nyttjanderätt) och vad som är köp överlåtelse av äganderätt).
HUR GÖR MAN NÄR LAGREGLER SAKNAS, SÅSOM VID T EX LEASING ?
Avtalsfrihet – obs dock 36 § avtalslagen m fl lagrum; jfr de s k avtalsvillkorslagarna, sfs 1994:1512, sfs 1984:282
Allmänna regler (praxis), t ex att ägaren står risken, att den som har annans egendom i sin besittning har presumtionsansvar. Jfr casus mixtus cum culpa.
Analogisk tillämpning av köplagen och eventuellt annan lag, om domstolen anser det lämpligt.
Övningsuppgifter
1. Nalletass, f d cyklist, har beslutat sig för att skaffa bil. Då han saknar pengar till kontantinsats ser han ingen annan utväg än att ”leasa” en bil. Han vänder sig därför till en annan företagare i branschen och diskuterar saken. Efter noggrant studium av företagets kontrakt och en livlig diskussion om olika i kontraktet förekommande juridiska begrepp tecknar Nalletass och företaget ett avtal om s k finansiell leasing. Enligt detta avtal får Nalletass efter den s k grundperiodens utgång fortsätta att leasa bilen på obegränsad tid mot att han betalar en hyra som endast uppgår till en tolftedel av den hyra han betalar under grundperioden. Hemkommen med den nya bilen undrar Nalletass om inte det avtal han tecknat i själva verket utgör ett förtäckt avbetalningsköp. Vad svarar Du?
Svarsvägledning: Se KkrL och 1978 års lag. Om det vid leasingavtalets ingående är parternas gemensamma avsikt att kunden skall bli ägare ser man det som ett (förtäckt) kreditköp.
2. Folke Enarsson ”leasar” en bil. Enligt avtalet skall han ”stå faran” för skada på bilen på grund av olyckshändelse. Avtalet innehållet också en bestämmelse om att bilen inte får användas av annan än kunden eller medlem av dennes familj. Enarsson lånar emellertid vid ett tillfälle ut bilen till sin ”goda vän” fröken Rosa. Medan fröken Rosa bar bilen havererar den helt, utan att detta beror på hennes culpa. Leasingbolaget hävdar att Enarsson skall bära denna förlust eftersom han enligt en klausul i avtalet ”står faran”. Enarsson undrar om inte 36§ avtalslagen kan åberopas.
Svarsvägledning: Enligt allmänna regler står ägaren faran, men vid otillåten användning övervältras detta på nyttanderättshavaren. Casus mixtus cum culpa. I fall då avtalsregleringen inte avviker från allmänna regler torde det inte föreligga skäl för jämkning.
3. Frågan om köpoptionsklausulers (och liknande klausulers) verkan i avtal om saklega (inkl leasing) har bedömts i ett antal rättsfall. I anslutning till detta kan man ställa följande frågor.
a) Varför är många leasingbolag rädda för att använda
köpoptionsklausuler? Är deras rädsla befogad?
b) Varför använder man köpoptionsklausuler? Har de samma betydelse
vid leasing av olika slags egendom, t ex bilar resp komplicerad teknisk
utrustning?
Svarsvägledning:
a) Man tror – obefogat – att klausulen skall ses som en (bestämd) avsikt att äganderätten skall övergå/ och att det då blir fråga om förtäckt avbetalningsköp.
b) Man är osäker på sitt framtida behov. Egendomen kan bli föråldrad, och man vill behålla handlingsfriheten.
4. Ett företag leasar en grävmaskin. Genom ett förbiseende betalas inte leasingavgiften (för en månad) på den föreskrivna förfallodagen. Dagen efter – tidigt på morgonen – infinner sig uthyraren och kräver att få tillbaka grävmaskinen. I kontraktet står det att uthyraren har rätt till hävning vid varje dröjsmål från kundens sida. Ange tre tänkbara grunder som kunden kan åberopa för att få behålla grävmaskinen, åtminstone för någon tid!
Svarsvägledning: Hävda att det egentligen är ett (förtäckt) kreditköp och att man därför är bunden av återtagandereglerna i 1978 års lag. Hävda att klausulen är oskälig enligt 36§ AvtL. Vägra lämna den, då är uthyraren hänvisad att söka handräckning hos Kronofogden.
Senast sparad: 2023-04-12